fem steg bakåt två steg fram

den där "skriv här"-symbolen blinkar och väntar på att jag ska skriva ner några fantastiska ord, men jag hittar inte riktigt några.

så jag skriver väl om min dag istället. fan. jag hittar liksom ingen acceptabel nivå att blogga på för det blir antingen "hej idag gjorde jag det här det var kul" eller "*Censurerad sanning ej lämplig för internet*", jag menar vem som helst kan ju hitta hit.

Jag sprang idag, längre än jag sprungit på hela hösten. Vilket inte är så långt. Men ändå ett rekord, och det kändes helt fantastiskt. Lite sådär äckligt perfekt så att man blev lite rädd, rätt låtar med rätt tempo, rätt temperatur, svetten bara rann men rann inte in i ögonen, och i slutet började det regna och Go Square Go dunkade ut ur hörlurarna och in i blodådrorna. Och precis när jag sprang över Kung Oskars-bron så var det perfekt solnedgång och jag log mot en man på 50+ som log tillbaka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0