den där "skriv här"-symbolen blinkar och väntar på att jag ska skriva ner några fantastiska ord, men jag hittar inte riktigt några.

så jag skriver väl om min dag istället. fan. jag hittar liksom ingen acceptabel nivå att blogga på för det blir antingen "hej idag gjorde jag det här det var kul" eller "*Censurerad sanning ej lämplig för internet*", jag menar vem som helst kan ju hitta hit.

Jag sprang idag, längre än jag sprungit på hela hösten. Vilket inte är så långt. Men ändå ett rekord, och det kändes helt fantastiskt. Lite sådär äckligt perfekt så att man blev lite rädd, rätt låtar med rätt tempo, rätt temperatur, svetten bara rann men rann inte in i ögonen, och i slutet började det regna och Go Square Go dunkade ut ur hörlurarna och in i blodådrorna. Och precis när jag sprang över Kung Oskars-bron så var det perfekt solnedgång och jag log mot en man på 50+ som log tillbaka.

Det trodde ni inte när ni vaknade i morse. Att det skulle finnas nytt material här på bloggen. Det trodde inte jag heller. Får se hur länge det här håller nu då? Det är ju så himla problematiskt, antingen skriver jag tråkigt och innehållslöst typ hejdettaharjaggjortidag utan särskilt mycket känslor eller så har jag lösen på bloggen och skriver mer intressant med mer känslor. Jag har ganska många kilo känslor som vill ut faktiskt. Fast sen är det ju ganska tråkigt att ha en låst blogg, man vill ju synas lite och få lite respons. Men då vet man inte vilka som läser. Så då blir man paranoid och slutar blogga. Moment 22, känner jag.

Hur ska jag göra?!?

Såhär ser jag ut när jag leker Marit Bergman förresten:

Längst fram vid staketet! Lite tufft ett tag, fanns inte ens några vakter som gav oss vatten. Men det regnade så det gick fint.

Sen blev vi hungriga så vi åkte vi på matjakt och eftersom att det var söndag så fanns det bara mat i Växjö. Moshi Moshi var tufft för det var öppet fast det hade stängt, gillar sånt! Min middag var glass, och lite pizza och lite sushi, bra middag känner jag. Sen insåg vi att det är olagligt att inte betala parkeringsavgift så vi åkte hem.

Och nu sitter jag på min altan, dricker fjorton liter kaffe, läser bok, bloggar, funderar på varför mina katter låter konstigt och taggar en natt med samma bra människor som på bilderna + Anders & Måns. Puss!

När man är ute och vandrar i lilla Lund kan man hitta den totalmysiga musikaffären Repeat Records, det gjorde jag en gång. Där finns både nya och begagnade CDs, vinyler och planscher och sånt bra ni vet. Så där brukar jag hänga. Och en gång hittade jag en riktigt bra skiva till ett riktigt bra pris och den skivan är så bra att jag döpte bloggen efter den.

idag har jag:
- vaknat i min lillebrors rum 13 timmar efter att jag somnade, jag var nog lite trött kanske?
- ätit glutenfri cheesecake till frukost.
- slagit gå-rekord; 2,5 mil i solen. Mys. Sjukaste blåsorna på fötterna, omys,
- insett att det är dyrt med solkräm.
- lekt Supersize Me och ätit Mc Donaldsmat i bilen. Fast drack vatten till så det blev ju okej.
- börjat packa inför Kretaresan! (FY FAN VAD BRA DET KOMMER BLI JAG DÖR)
- blivit lite rädd när jag kom på att jag tog studenten för exakt tre år sedan, vad hände med de tre åren liksom? Eller okej ganska mycket egentligen, ett års jobb, flytt till Lund, två jävligt bra år i Lund och lite plugg ibland också. But still!
- bloggat.



Förresten, om ni undrar hur jag blir när jag druckit vin så kommer svaret här:

April är en typiskt bra månad att se Håkan Hellström, tänkte jag och Amanda. Speciellt 9:e april, gärna på Mejeriet. Så vi gick och köpte lite glass och en chokladkanin och ställde oss i kön. Några timmar senare började spelningen, och den var perfekt. Liten mysig lokal så det blev väldigt intimt och svettigt och allmänt mysigt. Håkan var lika energisk som vanligt och jag lyckades skaka hand med honom! Jag är nog världsmästare i handskakning med sjukt bra människor känner jag, hejaheja! Hade tjuvtittat lite på låtlistan som varit de tidigare spelningarna men det var tydligen en helt ny låtlista denna kväll, inte mig emot. Mycket gammalt, typ Förhoppningar och regnbågar, Uppsnärjd i det blå, Det är så jag säger det, Dom kommer kliva på dig igen, Minnen av aprilhimlen(!), sånt han inte brukar spela liksom. UNDERBART.

Och som vanligt på Håkan-konserter så var det inte många sekunder man stod stilla vilket innebär att det var inte många bilder som blir särskilt bra, fast vid närmare eftertanke så är ju alla bilder som föreställer Håkan Hellström väldigt väldigt bra, såhär kommer några:

Helgerna i mars var mycket resande och konsertande och sånt där bra. En av helgerna tog jag med mig min Lundvän Sofie och visade henne Växjö som hon iofs redan hade sett men man kan ju aldrig se för mycket av Växjö.

Och vad gör man i Växjö en helg i mars då? Jo, man går på The Arks sista Växjöspelning någonsin, på Palladium. Den var helt grym. Trots störande objekt i form av att bli filmad och bli direktsänd på svtplay ungefär 60 % av konserten, lite jobbigt. Men det är ju jobbigt att vara känd. Moto Boy kom och hälsade på också, mycket hett. Mycket bra låtlista, lite överraskningar och lite traditioner och några fler överraskningar och totalt tre plektrum och en handduk så jag var väl nöjd, heh.

 

Det var kösystem à la Kent, gillade. Bra platser trots lite köande och alla var glada och trevliga och så.

 

 

Fina killar!



Hejdå The Ark, tack för de här åren! Fast vi ses i juli iofs. Och i augusti. Och säkert ute i Rottne en massa gånger för där hänger man ju faktiskt rätt ofta ändå, nästan. Och så kan man låtsas att alla från Rottne är släkt med varandra på nåt sätt för det tror jag, jag är nog Ola Salos kusin kanske. Fast typiskt för då kan vi inte gifta oss riktigt så jag tar tillbaka allt jag sa.

När vi vaknade på söndagen var det plötsligt sommar. I mars, helt okej kände vi och gick in till stan.

Där hände inget, för där var det söndag. Växjö + söndag = nej, liksom. Inte för att det brukar hända sådär kalasmycket i Växjö i vanliga fall heller. Åtminstone inte nu när inte jag bor kvar längre. Så vi drog till Campus istället och hälsade på söt Chäss och söt Tyra-kanin.

 

En helg i mars åkte jag och min fina vän Agnes till Göteborg och hade det helt underbart hela tiden. Speciellt på lördagkvällen för då såg vi Kaizers Orchestra och fy fan vad bra det var. Bernhoft var support och han var sjukt skicklig (se förrförra blogginlägget vetja) och sen kom Janove med vänner. Spelningen började fint för den började med att han skakade hand med mig. Och bara med en till så det var liksom inte så att han skakade hand med hela publiken så ah vi blev bra kompisar direkt. Den slutade rätt fint också för då high fiveade vi! Fast glömde ta med honom hem sen, typiskt.

Men det var den bästa spelningen jag varit på någonsin, och svettigaste. Helt galet! Fast syrebristen var lite jobbig men det var ändå okej för pga den spelades Die Polizei istället för två andra inte lika awesome låtar och då blev Stajn glad och det såg ut såhär:






Agnes var snygg!



Jag var glad!



Jarle Bernhoft



Vackert.













Hej, gift dig med mig?

Ibland kommer jag på att jag har en blogg, som t.ex. idag på jobbet runt kl 13.10, då kom jag på det. Men så går det när det händer för mycket bra saker hela tiden, fast jobbigt för det är ju då man måste blogga om dem. Måste börja prioritera bloggen före livet helt enkelt!

Så jag ska berätta för er om alla roliga saker jag varit med om de senaste månaderna, fast först ska jag dricka kaffe och gosa i hammock med katt och bok tills det blir för kallt för det, då går jag nog in och skriver om roliga saker som hände i mars.

Medan ni väntar kan ni titta+lyssna på en riktigt grym människa:

Om man hade fysisk kontakt med den här mannen två gånger i helgen, så vet man att man hade en riktigt bra helg.

Vad glad när man blir när man kommer hem från skolan och hittar ett paket från sin minikusin Wilma, och vad ännu gladare man blir när man öppnar det och hittar en kopia av Vapen & Ammunition-tigern! Den trivs bra i min hylla med min Barbafamilj. Fast Barbastark ser ut att vara påväg att överfalla tigern, men Barbastark är bara på lite bushumör.



Annars då? Jotack, bra. Förbannat trött, men glad. Det regnar ute. Det är mysigt. Nu ska jag sätta mig i min fönsterkarm och läsa en bra bok (som inte handlar om något jag måste lära mig) och lyssna på regnet, och så ska jag tänka på hur nära det är till lördag.

..och där var en Miljökemi-tenta avklarad. Har pluggat 08-21 lördag, söndag och igår förutom lite små avbrott för att äta och spela gitarr och ut och springa och äta lite till och koka lite(r) kaffe och titta på Vänner och sova lite. Med betoning på lite, jag verkar nämligen ha en ny vana att vakna kl 4 och inte kunna somna om, idag också. Perfekt tentauppladdning liksom.. Men iaf, det är nu ni ska applådera och säga att jag är duktig som pluggar så hårt och försöka intala mig att det är värt det.

Det känns som att mitt intensiva pluggande gav resultat iaf, det var bara några frågor jag var lite osäker på. Varav en på 10 av totalt 60 poäng iofs, den var dum. Men om universum samarbetar med mig idag så kanske det blev en femma. Eller fyra. Eller trea. Eller underkänt för det kanske gick åt helvete egentligen, bara jag som var för slutkörd för att inse det själv? Eller så bara slutar jag fundera på det.

Nu ska jag städa och göra min lägenhet allmänt plugga-konstant-i-två-dygn-till-mysig, äta upp tentamaten och dricka upp tentakaffet som blev över och sen begrava mig i ettusentjugosexsidiga Biochemistry-bok. Hejdå omvärlden, igen.

(åh vad jag vill ha torsdag eftermiddag för åh vad jag ska hemhemhem då, såjävlaunderbart.)